En svår & jobbig grej.

Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot

Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot

Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå

Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två

Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på

Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan

Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig

Jag räcker inte fram

Men, Du har så svårt att vara ensam

så Du går till "lilla mig"

Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler

Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner

Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär

Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick

Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick

Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;

som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig

Du spelar nåt slags spel

Och det kan så lätt bli mitt fel

när Du ser på "lilla mig"

Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik

Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik

Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik

Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;

ett slag till intet dömt

Ja, snart är allt i tystnad bortglömt

Stackars dumma "lilla mig"

Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Och det värsta utav allt: Det här är sången - från en tjej - till mig..

från mig, till dig.

Ha en underbar söndag.

kärlek is a motherfucker.

You loved me 'cause I'm fragile.
When I thought that I was strong.
But you touch me for a little while and all my fragile strength is gone.

 Pratade kärlek med David på vägen upp till jobbet idag. Den där underbara känslan. Hur den känns. Vad det är. Varför. Och hur lika det kan vara, för killar & tjejer. Ibland verkar man ju vara från helt olika planeter. Men hans kommentar :
"när det enda man vill är att få ligga bredvid henne, när det r-ä-c-k-e-r!"
Den känslan är ovärderlig, helt fantastisk.
När en person kan få än att må så fruktansvärt dåligt, men ändå så bra man någonsin kan må.
Så fascinerande.

Och mitt hjärta slår fortfarande dubbla slag när jag ser dig.

Tvåsamhet är ondskan och singelliv det dödar vi bygger murar

Runt våra hjärtan för att hålla det tryggt men jag vill inte vara trygg

Jag vill ju brinna och sånt och minnas hur vacker du är

och varför jag en gång föll så hårt och handlöst för dig

och det är så jag försöker tänka.
varje dag.

Bring you home.

Äntligen. En av de bästa presenterna fick jag av mina fina vänner i MO - födelsedagssång & ett alldeles eget framträdande. Körde "sweet child of mine" med min lilla whiskeyhals. Kan vara bland det häftigaste & roligaste jag gjort på en scen, någonsin. Tack!

Även hunnit med en pannkaks-söndag som traditionen säger.

Häng på Kallis i strålande solsken med fina vänner & härlig stämning.

Vilken kalas de ställer till med där varje år, fantastiskt.

Om du känner dig ensam, öppna dig då, dela med dig av känslan, jag kan nog förstå!

Gym - check.

Solsken - check.

Nu blir det att kila ner till Kallis för att beskåda spektaklet & njuta av sommardagen här i Visby.

I´ve waited a hundred years.

Trying to forget someone you love is like trying to remember someone you never knew.

"märker du hur svårt jag har att gå härifrån?"

Ett år sedan.

Quiet eyes and quiet thoughts
Creeping up on you
Push them out and move along
And I would if I were you

Let your guard down 
With the night
Lay regrets down
And your whys

It’s more than life 
It’s more than this
It’s more than I have

Även om jag stängt ner alla mina gamla bloggar så kommer jag fortfarande åt dem & kan gå in & kika då & då. Vandra minnesstigen, läsa & begrunda. För ett år sedan gick jag genom den största förändringen i mitt liv, på den här ön framförallt. Lite innan, lite efter, men framförallt här.


Skrev då : "Pia har gått bort och återupplivats. Jag hoppas jag är stark nog. Precis som jag sade idag under den bästa promenaden på länge : stark nog, att vara den människan jag blivit, även när en människa som triggar igång mitt destruktiva beteende valsar in i mitt liv. Upp till bevis. Väkommen Pia. Ditt nya jag ska vara här för att stanna."

För ett år sedan bestämde jag mig. Att lämna mycket gammalt bakom mig. Att börja om. Att "man up".
Vågade bli kär, släppa in en ny människa i mitt hjärta & visa allt, mörkaste hemligheter & ljusaste stunder. Jag stod upp för skiten jag gjort & sagt. Lät karma slå mig i ansiktet & rida ut stormen.

Jag hade ett litet "återfall", en halvårskris, som tyvärr förstörde något fruktansvärt fint i mitt liv & jag förlorade min dåvarande stora kärlek & trygghet. Men jag tog mig genom även det.

Nu står jag här - ett år har gått, jag överlevde, starkare än någonsin. Saker känns mer idag, än vad det gjorde innan jag blev den jag är nu. Men från att ha kommit från en plats där endast nålen på en tatueringsmaskin får än att känna något så välkomnar jag det med öppna armar.

Så nu fortsätter vi.
Har många gånger varit fruktansvärt nära på att falla in i gamla mönster. Gamla beteenden.
Men jag är mer än så. Och det är en trygghet ingen kommer kunna ta ifrån mig.

Life, as it is.

Vad händer i livet? 

Tillbaka på Öjn. Fjärde sommaren. 

Gutekällaren, härligaste vännerna, bästa dansen, sommarfeeling. Kan inte begära mer!  

Lovis Annemie Alice Gunnarsson 

14:45 11/7 -12 

49 cm 3530g

Bland det största som har hänt mig.

Igår blev jag moster till denna fina lilla goknul!

Så stolt över Kajsa, min fina storasyster & hennes Olof.

Längtar efter er så!

Älskar er.

 "Du kan få mig hur lätt som helst. Något så simpelt som att du håller mig hårt, 

blås på det onda, ta bort allting svårt"

Träning. Promenader. Solsken. Vänner. Middagar. Jobb. Dans. Sommar. Musik.

"Hitta hem"

Så jag har kastat mitt eget hjärta över horisontens kant,
Yttrat så många osanningar att jag glömt vad som är sant.
Jag har sprungit genom eld i ett försök att släcka gamla lågor.
Tagit mig vatten över huvudet när jag stått emot starka vågor.

Jag har andats fantasi, levt en illusion och förälskat mig i en dröm.
Jag har sprungit i motvind, skrikit i motstånd och simmat i motström.
Fallit djupt, flygit högt och landat hårt bara för att börja om från början.

Varit hoppfull men gått i så många fällor att jag börjat tröttna på smörjan.

Jag har dansat med vargar, brottats med känslor och lekt med en massa ord.
Sovit bort dagar för att jag pratat bort nätter med röster som snurrat min jord.
Jag har bränt broar, vänt blad och känt sorg men aldrig har jag blickat tillbaka.
Återfötts ur askan som låg kvar när lågan slocknade och elden slutade spraka.

Varit den första att erkänna mig besegrad men varit den sista att skratta.
Lättat på hjärtat men fortsatt att undra om du nånsin kommer att fatta.
Jag har byggt upp en mur, rivit ner den och tappat bort mig i ruinerna.
Stått på toppen av berget men aldrig har jag hunnit undfly lavinerna.

Och fastän solen skinit har jag stått i skuggan av en gammal låga.
Jag har bränt mig, härdat mig och tagit mig igenom en ren plåga.

Jag har älskat utan kärlek, hatat utan ilska och gråtit utan tårar.
Lärt mig att mörkaste av vintrar alltid följs av ljusaste av vårar.

Fångat himlen, jagat stjärnorna och brunnit varmare än solen.
Råkat sikta för högt och skjutit mig själv i foten med pistolen.
Men har jag fallit fyra gånger så har jag ställt upp mig fem.
För man måste ha gått vilse för att till slut ha hittat hem.

"Hitta hem" av JRamos